Anna Palms akvareller från Stockholm är vanligtvis mycket detaljrika såväl beträffande stadens arkitektur, infrastruktur och fortskaffningsmedel som dess folkliv. Därigenom blir de värdefulla inte enbart som konstverk, utan också som tidsdokument. Genom Anna Palms bilder kan man följa stadens utveckling under 1880- och 1890-talen, framför allt genom hennes noggranna återgivning av numera rivna byggnader. Man kan också få en uppfattning om vilka hantverk och yrken som utövades på olika platser i staden, hur människor från skilda samhällsklasser var klädda och hur trafiken var organiserad.
Den aktuella akvarellen Vy mot Strömgatan och kvarteret Rosenbad känns vid första anblicken märkvärdigt folktom. Strömgatan ligger fullständigt öde och tom på både människor och persontrafik. Först vid litet närmare granskning upptäcker man de pyttesmå figurerna som står och går på Vasabron och hästekipaget som rör sig norrut över densamma. Mer iögonenfallande är den lilla lastångaren som tuffar fram på vattnet med rök muntert bolmande ur skorstenen. Den vittnar med all tydlighet om Anna Palms stora intresse för sjöfart. I sin ungdom hade hon varit en hängiven fritidsseglare och umgåtts mycket med sjöfolk. Intresset för marina motiv behöll hon livet ut och hon var mycket skicklig på att trovärdigt avbilda fartyg av alla de slag. Vid sidan om sina detaljerade Stockholmsbilder målade hon utsökta mariner och om det inte vore för att stadsvyerna var så efterfrågade skulle hon mycket väl ha kunnat specialisera sig inom den genren.
Det som dominerar helhetsintrycket av just denna akvarell är själva stadsbilden. Anna Palm har lagt fokus på byggnaderna längs Strömgatan, men även Vasabron är återgiven med stor precision. Bron hade byggts på AB Atlas fabriker i Vasastan mellan 1875 och 1878 och var för sin tid tekniskt mycket avancerad. Den hade sju spann av gjutstål och vackra räcken och lyktbärare av gjutjärn. Gaslyktorna byttes 1911 mot de nuvarande i jugendstil av Agi Lindgren. Fram till dess att Centralbron invigdes 1959 var Vasabron stadens viktigaste nord-sydliga trafikled.
Bakom Vasabron framträder kvarteret Rosenbad i riktning mot Gustav Adolfs torg. Kvarteret, som idag domineras av regeringsbyggnaden med samma namn, bestod vid tiden för akvarellens tillkomst av flera fastigheter. Hörnbyggnaden till vänster tillhörde de så kallade Hildebrandska husen, som uppförts för den förmögne ryttmästaren David Henrik Hildebrand omkring år 1780-1800. Till höger därom syns det Bondeska palatset, vilket även det var ett privatpalats från slutet av 1700-talet. Båda husen revs 1899 för att ge plats åt Nordiska Kreditbankens huvudbyggnad, som ritades av Ferdinand Boberg och stod färdigt 1902. Först omkring 1920 omvandlades bankhuset för att inrymma regeringens olika departement.
Utöver de två nämnda palatsen har Anna Palm avbildat två små byggnader mellan kvarteret Rosenbad och Arvfurstens palats vid Gustav Adolfs torg: Adelswärdska huset och Sagerska huset (idag Statsministerns officiella residens). Dessa två hus är extra intressanta för dateringen av Anna Palms akvarell, eftersom man vet när och varför de byggdes om. Det till vänster, Adelswärdska huset, fick sitt nuvarande utseende 1890 efter en ombyggnad av Isak Gustav Claeson. Kort därefter lät myndigheterna ägaren till grannfastigheten, Carl Sager, förstå att även han måste bygga på sitt hus, då man ansåg att det genom sin låga höjd i alltför stor utsträckning bröt med de omgivande byggnaderna. 1901 var ombyggnaden klar och Sagerska huset hade fått flera våningar och en ny fasad. Mot denna bakgrund kan vi sluta oss till att Vy mot Strömgatan och kvarteret Rosenbad visar hur kvarteret såg ut före år 1890. (CEÖ)