Det verkliga startskottet i Carl Larssons karriär kom 1883 då han ställde ut två akvareller från Grez-sur-Loing på Parissalongen, vilka rönte stor framgång för svensken som året tidigare hade blivit refuserad. Konstsamlaren och grosshandlare Pontus Fürstenberg i Göteborg, vilken senare intog rollen som en av Larssons viktigaste mecenater, förvärvade målningarna Oktober och November (då med titlarna Pumpor och Rimfrost) som på salongen hade tilldelats tredje klassens medalj. Konstnärskollegan Georg Pauli har återberättat händelsen då han, tillsammans med Hugo Birger, hade uppmanat Fürstenberg att göra affär:
[…såväl franska staten som en enskild fransk konstnär — Jean Beraud — göra anbud att förvärfva dem, men dessförinnan ha Birger och undertecknad afsändt telegram till Fürstenberg: »Köp Larssons akvareller, förträffliga, pris 2,000 francs», hvarpå vi med omgående erhålla jakande telegrafsvar, och sålunda blir Larsson representerad i galleriet. (Georg Pauli, ”Fürstenbergska galleriet. Spridda drag ur dess historia.”, Ord och Bild. Elfte Årgången, Stockholm 1902; s 343.)
Detta blir början på en långvarig och fruktsam relation för båda och på våren 1887 reste de till Paris köpa in konst till det Fürstenbergska galleriet. För Fürstenbergs räkning fick han utföra en triptyk som dekoration till denne galleri, den allegoriska framställningen Rokoko-Renässans-Nutida konst som tillkom i Paris 1888–89. I målningen Rokoko finns likheter med teckningen som här presenteras i det 1700-talsinspirerade temat och i flertalet motiv så leker konst konstnären med periodens kostymer, vilket vi bland annat ser i akvarellen Aftonrodnad från 1886 (tidigare visad på Åmells) som knyter an till Carl Larssons intresse för historiserande stilar och motiv genom de kvinnliga figurernas klädedräkter. I detta motiv, Vid Bellmanseken, får konstnärens fascination för perioden fullt utspel. En trupp av musikanter och människor i 1700-talsutstyrslar följer i lustiga lag sin drickande och spelande härförare. Hären ringlar sig fram runt bod med öltunna för att svänga runt den kända Bellmanseken på Hasselbacken. Eken hade fått sin berömmelse av att det berättas om hur den store skalden sägs ha suttit med sin luta och komponerat ihop epistel 25 under det stora trädets skugga. Tittar vi noga på Carl Larssons teckning, kan vi ur det festliga sällskapet urskilja både en och annan figur som befolkade Bellmans värld. Ekens hade en betydligt mäktigare trädkrona då det begav sig mot slutet av 1790-talet och vid tillkomsten av Larssons teckning, var den kraftigt nedskuren, delvis på grund av resningen av Bellmanstatyn 1872. I en text som ackompanjerar J. F. Meyers teckning av värdshuset vid Hasselbacken med olika sällskap runt eken i Illustrerad tidning från 1865 ges en förklaring till trädets kulturella betydelse:
Under den har Bellman ofta suttit: under dess skuggande grenar fann man "den svenske Anakreon" företrädesvis hvilande sig. Härifrån öfversåg han sina bilder och ordnade dem i sitt hufvud, härifrån hördes han ofta föredraga sina ingifvelser eller sjunga dem vid cittran.
I denna ek - förmäler traditionen - hade Ullas skald skurit in sitt namn och efter honom andra samtida notabla personer även sina. Men en avtografälskande engelsman tillegnade sig i hemlighet denna del af barken, hvarefter trädet började så småningom multna inåt kärnan. Det säkra är att ihåligheten, af hvad orsak den än uppkommit, blifvit täckt medelst en ny barkbeklädnad för att än en rund tid skydda Bellmans ek från den förgängelsen, som dock slutligen en gång i dagarnes längd måste inträffa. (ur Illustrerad tidning, ”Hasselbacken och Bellmans-eken”, nr 36, den 29 sept 1865)
Proveniens
Ingrid Sievert, Stockholm.
Därefter i arv till nuvarande ägare.
Utställd
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, Carl Larsson 100 år - Minnesutställning, 1953, kat nr 595A;
Blaafarvevaerket, Modum, Sommaren med Carl Larsson, maj-september 1989, kat nr 89.
Litteratur
Ulwa Neergaard, Carl Larsson. Signerat med pensel och penna, Stockholm 1999, upptagen i katalogsupplementet under år 1886, s 30 som nr 266. Avbildad i katalogdelen s 84.