Akseli Gallen-Kallela kom från en finlandssvensk familj i Björneborg och föddes som Axel Gallén. Som ett tecken på sitt deltagande i Finlands självständighetssträvanden gentemot Ryssland, antog han i slutet av 1890-talet, officiellt från 1907, det förfinskade namnet Akseli Gallen-Kallela. Trots att hans konstnärliga repertoar var förhållandevis omfångsrik är hans namn för många liktydigt med symbolistiska gestaltningar av det finländska nationaleposet Kalevala. Gallen-Kallela fick sin grundutbildning vid Finska konstföreningens ritskola i Helsingfors och tog även privatlektioner för bland andra Albert Edelfelt. I mitten av 1880-talet fortsatte han sina studier i Paris. Han skrev in sig vid Académie Julian och tog starka intryck av det realistiska måleri som förespråkades där, i synnerhet av Jules Bastien-Lepage, innan han på 1890-talet alltmer drogs mot en syntes av internationell symbolism och stiliserad antirealism.
Under de sista åren i Paris vid 1880-talets slut absorberade Gallen-Kallela samtidens mystiskt anstrukna strömningar som tillsammans med det parisiska bohemlivet inverkade på hans sentiment. 1889 hade han i Paris färdigställt det första stora Kalevalaarbetet, en version av den berömda triptyken Ainomyten, varefter han återvände till Helsingfors på senhösten. Förföreskan tillkom påföljande höst 1890, ett drygt halvår efter att han hade ingått äktenskap med Mary Slöör och slagit sig ner i Malm nordost Helsingfors. Decenniets början var en sökande tid för Gallen-Kallela. Han rörde sig bort från den parisiska realismens stränga krav på objektivitet och började uttolka sina motivs djupare väsen i en riktning mot nya och outforskade uttryck. Gallen-Kallela hade under åren i Paris upplevt sexuell frihet på ett sätt som man i Finland vid tiden stod främmande inför, och han kom att bejaka den som ett centralt element i den konstnärliga skapelseprocessen. För honom var den sexuella driften och konstnärens behov att skapa samma allomfattande kraft. Mot en vägg av röd kaprifol och med en rikt dekorerad bägare höjd till en inbjudande skål frammanar kvinnans junoniska uppenbarelse åtskilliga antika, mytologiska och gåtfulla symboler och associationer. Enligt Aivi Gallen-Kallela, konstnärens barnbarn, lär modellen i fråga ha varit en kvinna som nyligen hade engagerats som familjens hembiträde. I sin orientaliska, iögonfallande frivola utstyrsel ikläds tjänstekvinnan för ett ögonblick rollen som tjuserska och förtrollerska.
Akseli Gallen-Kallelas Förförerskan är en eklektisk visualisering av den ödesdigra femme fataletypologin som det sena artonhundratalets symbolister var fixerade vid. Sprungen ur den symbolistiska och dekadenta strömvirveln behängs hon här med attribut som pekar framåt mot konstnärens Kalevalauniversum. Det är antagligen inte fråga om en erotisk episod från en namnlös fantasi med sexuella förtecken. Snarare är det ett strömmande utslag av dröm, saga och gåtfull allegori samt framför allt en överbryggning av den uttrycksmässiga motsättning mellan realismen och den randande symbolismen som fanns hos Gallen-Kallela vid denna danande tidpunkt. (ME)
Proveniens
Rurik Lindberg, Helsingfors (förvärvad 1935);
Därefter i arv till föregående ägare.
Utställd
Galerie Hörhammer, Helsingfors, Kamevaali – Kameval, 1966, kat nr 28.