Carl Larsson är utan tvekan en av Sveriges mest kända och älskade konstnärer. Hans skildringar av den egna familjen och deras hem i Sundborn i Dalarna har ibland rentav beskrivits som en del av vår svenska identitet. Genom den internationella spridningen av Carl Larssons egna böcker har gården Lilla Hyttnäs i Sundborn dessutom blivit ett av världens mest kända konstnärshem.
Suzanne på förstubron föreställer Carl Larssons äldsta dotter Suzanne där hon sitter och syr vid ingången till det berömda huset. För Larsson hade motiven från Sundborn kommit att bli svaret på den fråga som alla de från Paris hemvändande konstnärerna ställde sig; nämligen hur man med utgångspunkt i den franska plain air-rörelsen skulle kunna skapa en ny, genuint nationell, svensk konst. Larssons ljusa, lättsamma skildringar av sitt eget lantliga familjeliv, inramat av en helt ny sorts inredningsideal, blev snart omåttligt populära och har alltsedan dess uppfattats som sinnebilden för en typiskt svensk livsstil.
Suzanne föddes sommaren 1884, medan Carl och hans hustru Karin fortfarande bodde i den franska byn Grez-sur-Loing. När hon var nio månader gammal beslöt familjen att flytta tillbaka till Sverige, men först 1901 bosatte de sig permanent i Sundborn. Under tiden växte den Larssonska barnaskaran stadigt, och de sammanlagt åtta barnen fick alla finna sig i att i tur och ordning sitta modell för pappa konstnären, som aldrig tycks ha tröttnat på att avbilda dem.
Då Suzanne på förstubron målades sommaren 1910 var familjen inte längre samlad på samma sätt som tidigare. Nästan alla barnen var mer eller mindre vuxna och några hade redan lämnat föräldrahemmet. Suzanne hade hunnit bli 26 år gammal. Tidigare samma år hade hon tagit sin sjuksköterskeexamen som Röda kors-syster på Sophiahemmet i Stockholm. Nu arbetade hon i Domnarvet, men när hon hade tid och tillfälle kom hon på tillfälliga besök i Sundborn. Just den här sommaren var hela familjen samlad för en kort period i mitten av augusti. Med stor sannolikhet var det då som Carl Larsson passade på att porträttera Suzanne där hon satt på verandan med sin sömnad. Målningens djärva perspektiv och kontrastrika kolorit rönte omedelbart stor uppmärksamhet och redan på hösten samma år ställdes den ut i Berlin. Sedan dess har målningen visats på ett stort antal betydande utställningar över hela världen. (VS/CEÖ)
Proveniens
Privat samling.
Utställd
Berlin, 1910 (enligt Ulwa Neergaard);
Helsingfors och Åbo, Carl Larsson-utställningar, 1913, kat nr 70;
Charlottenborg, Köpenhamn, Svenska Konstutställningen, nov – dec 1916, kat nr 443;
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, Carl Larsson. Minnesutställning, mar-apr 1920, kat nr 240;
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, Carl Larsson – 100 år, Minnesutställning, 1953, kat nr 320;
Lunds Konsthall, Carl Larsson, 1970/71, kat nr 94;
Göteborgs konstmuseum, Carl Larsson, april 1971, kat nr 89;
Amos Anderssons Konstmuseum, Helsingfors, Carl Larsson, okt 1981 − jan 1982, kat nr 64;
The Brooklyn Museum, New York, Carl Larsson, nov 1982− jan 1983, kat nr 47;
Blaafarvevaerket, Modum Norge, Sommaren med Carl Larsson, 1989;
Århus Art Museum, Århus, Danmark, Julen med Carl Larsson, nov 1989 – jan 1990;
Nationalmuseum Stockholm Carl Larsson, feb – maj 1992, kat nr 99;
Göteborgs konstmuseum, Carl Larsson, jun – sep 1992, kat nr 99;
Yamato Transport Co. LTD, Fine arts Division, Japan, Exhibit Carl Larsson, 1994, kat nr 49;
Victoria and Albert Museum, London, Carl and Karin Larsson: Creators of the Swedish Style, okt 1997 – jan 1998, kat nr 104;
Tikanojas konsthem, Vasa, Finland, 2003;
Bergen Konstmuseum Norge, 2005;
Kunsthalle der Hypo Kulturstiftung, München, 2006.
Litteratur
Hans-Curt Köster, Carl Larssons värld /The world of Carl Larsson, Königstein im Taunus 1982, avbildad i färg, s 144;
Torsten Gunnarsson (red.), Carl Larsson, Wiken 1992, kommenterad och avbildad i färg, s 53;
Michael Snodin & Elisabet Stavenow-Hidemark, Carl and Karin Larsson: Creators of the Swedish style, London 1997, omnämnd och avbildad i färg, s 41;
Ulwa Neergaard, Carl Larsson: signerat med pensel och penna, Falun 1999, avbildad i färg, 453, samt listad och beskriven i verkförteckningen, s 128, som kat nr 1372.