Motiv med nakna kvinnor ståendes i olika poser uppträdde i Anders Zorns måleri redan under 1880-talet. I hans skulpturproduktion dyker motivet upp för första gången vid mitten av 1890-talet och totalt blev det tolv versioner av kvinnogestalter i olika versioner. De flesta av dem är avbildade ståendes, såsom också är fallet här.
Om denna skulptur skriver Birgitta Sandström: ”1910 gjorde Zorn en statyett som går under titeln Stående flicka. Det är en ung naken kvinna som står med händerna på ryggen och med fötterna tätt ihop. Den finns i två varianter, Stående flicka I och Stående flicka II. Skillnaden är att i den första varianten håller flickan ihop händerna bakom ryggen och i den andra håller hon händerna isär. Den senare, Stående flicka II, är ovanlig och endast känd i ett gjutet exemplar i Zornsamlingarna. Av Stående flicka I är flera exemplar kända. Zornsamlingarna har, förutom gipsen, en brons, daterad 1910. I offentliga samlingar finns ytterligare två, båda daterade 1910. Den ena skänktes av Zorn till prins Eugen och finns nu på Waldemarsudde medan den andra ägs av Göteborgs konstmuseum.” (Sandström, s 94).
Sandström påpekar också att de stående flickornas ställningar gjorde dem särskilt lämpade för att användas som fontänskulpturer. Det är lätt att dra paralleller mellan hållningen hos dessa bronsgestalter och de flickor som stod modell för Zorns badande kvinnor i skärgårdsmiljö. Två av flickstatyetterna, Morgonbad och Fontänfigur I, kom också verkligen att gjutas i stort format för att införlivas i fontäner. Den förstnämnda står i trädgården framför Zorngården i Mora med repliker bland annat i Botaniska trädgården i Västerås och i den lilla parken framför regeringskansliet Rosenbad i Stockholm. Fontänfigur I uppsattes ursprungligen framför Stadsmuseet i Linköping men finns idag inomhus. (CEÖ)
Litteratur
Birgitta Sandström, Skulptören Anders Zorn, Mora 1999, motivet omnämnt på s 94-95. Jämför även Zornmuseets exemplar av Stående flicka I, avbildat på s 94, bild 88 (ZSK 59).