Helmer Osslund föddes i Tuna socken nära Sundsvall i Medelpad. Efter ett kringflackande liv i USA och Europa under ungdomsåren återvände han i slutet av 1890-talet till sina hemtrakter i Norrland. Men även där fortsatte han resandet, om än på närmare håll. Än undersökte han Medelpads och Ångermanlands kuster, än följde han de stora älvarna inåt och uppåt landet, mot Jämtland och Härjedalen. År 1905 upptäckte han för första gången tjusningen i det Lappländska landskapet med dess snötäckta fjäll och stora sjöar. Fyra år senare fick han sitt konstnärliga genombrott med en stor utställning på Konstnärshuset i Stockholm.
Den stämningsfulla lilla Skärgårdsstudie är utförd i naturalistisk stil i en lugn och dämpad färgskala. Horisonten är mycket hög och som så ofta har Osslund placerat en reslig tall i förgrunden, vilket förstärker bildens djupverkan. I övergången mellan himmel och hav syns en smal, skogbevuxen landremsa som sträcker sig tvärsöver målningens hela bredd. Allt detta är typiskt för flera av Osslunds små målningar från Gävletrakten omkring 1906-1907, då han bodde där under ett drygt år i samband med sitt uppdrag för konsuln och konstmecenaten Emil Matton. I kustlandskapet utanför Gävle och Furuvik utförde han ett flertal liknande små studier och skisser, som han senare omarbetade till stora väggmålningar i Mattons privatbostad Blewegården.
Andra skärgårdsmiljöer som Osslund ofta återkom till i sitt måleri var kuststräckan mellan Sundsvall och Örnsköldsvik, det vill säga det område som idag kallas Höga Kusten. Särskilt under somrarna omkring 1910 målade han åtskilliga vyer från bergsknallarna ovanför Nordingrå, varifrån han hade fri utsikt åt alla vädersträck. Det kan inte uteslutas att även vår lilla Skärgårdsstudie är ett resultat av någon av dessa målarutflykter. (CEÖ)
Utställd
Enligt en bevarad etikett a tergo har målningen vid något tillfälle varit utställd som kat nr 62 med titeln Skärgårdsstudie. Uppgiften har inte kunnat verifieras genom en tryckt katalog e dyl.