Även om Ivan Aguéli själv identifierade sig som landskapsmålare förekommer som bekant även andra genrer i hans produktion, såsom stadsbilder, porträtt, modellstudier och stilleben. Termen stilleben benämns på franska nature morte och i Axel Gauffins stora monografi om Aguéli från 1941 är det aktuella verket betitlat just så. En plausibel förklaring till den franska titeln är att målningen med största sannolikhet utförts i Frankrike redan omkring år 1890, då Aguéli för en tid var elev till Émile Bernard och målade i dennes ateljé. Bernard tillhörde kretsen kring Paul Gauguin och målade liksom denne i en symbolistisk-syntetistisk anda, vilken manifesterade sig som en stark förenkling av verkligheten. Formerna stiliserades och reducerades till stora, platta färgplan som hölls väl separerade genom tydligt markerade konturer. När Aguéli anslöt sig till dessa franska målare sög han snabbt i sig essensen i deras konstnärliga uttryck och skapade sin egen variant av det. Nature morte är ett mycket tydligt exempel.
Aguéli skulle även senare i livet komma att måla stilleben med frukter och grönsaker, särskilt under sin tredje och sista vistelse i Egypten 1914-15. Dessa ter sig dock lösare i konturerna och ljusets betydelse framhålls mer än formens. Själva begreppet nature morte tycks Aguéli ha ogillat. Det framkommer i ett av hans brev från Egypten 1915 till vännen och konstnärskollegan Richard Bergh, som då var chef för Nationalmuseum. Aguéli skriver:
”Å vilket fult ord, ”la nature morte”. Det är naturen som är död för alla dem som inte är målare.” (Gauffin 1941, s 254).
Ännu tydligare förklarar Aguéli sin inställning i en artikel i tidskriften La Gnose 1911:
”Den som föraktar stilleben är inte någon konstnär. Han kan vara författare, poet eller vad som helst utom konstnär därför att det som brukar kallas ”stilleben” motsvarar inom måleriet själva gestiken på teatern.” (Johnny Ekman/Magnus Holm (red), Ivan Aguéli, Sidor tillägnade solen, måleri och mystik, Sala 2019, s 16). (CEÖ)
Proveniens
Konstnären Karl Nordström (1855-1920);
Med. Dr. Karl-Emil Widlund (1880-1953);
annan svensk privat samling.
Utställd
Nationalmuseum, Stockholm, John Gustaf Agelii -Med konstnärsnamnet Ivan Aguéli, 1939, kat nr 55;
Svenskt Tenn, Stockholm, Bord duka dig!, 6 sept – 20 okt 2024.
Litteratur
Axel Gauffin, Ivan Aguéli. Människan-Mystikern-Målaren, SAK Stockholm, 1941, listad och beskriven i verkförteckningen som kat nr 43, s 308, samt avbildad i svartvitt, s 60;
Viveca Wessel, Ivan Aguéli. Porträtt av en rymd, Stockholm 1988, avbildad i svartvitt, s 36.