Denna målning dokumenterades och avbildades redan 1943 i samlingsverket Konst i svenska hem, från 1800-talet till våra dagar, volym II, som Landskap, Marocko. Bland nutida konsthistoriker väcker dock titeln en del frågetecken. Till dags dato har man nämligen inte funnit någonting som styrker att Ivan Aguéli någonsin besökte Marocko. Hela hans produktion från den afrikanska kontinenten förefaller vara begränsad till Egypten.
Om man antar att den troligtvis missvisande titeln beror på en tidigare sammanblandning av de båda nordafrikanska länderna betyder det dock inte med automatik att målningen bör hänföras till konstnärens egyptiska produktion. Aguélis egyptiska landskap är förhållandevis varierade, men den växtlighet som förekommer i de bilderna består huvudsakligen av palmlundar, ibland omgivna av annan typiskt nordafrikansk vegetation. I den aktuella målningen finns inga spår av palmer, däremot framträder silhuetten av en rad pinjeträd uppe på en hög, röd klipp-platå. Pinjen är ett karaktärsträd för Sydeuropa och förekommer i stora bestånd i bland annat Provence, Italien och på hela den iberiska halvön. Kombinationen av pinjeträd och mörkröda klippor för i detta fall tanken till Sydfrankrike och trakterna kring Luberon och Roussillon strax norr om Marseille. Området är vida berömt och uppskattat, inte minst bland konstnärer, för sin dramatiska natur med magnifika roströda klippor och barrskogsklädda stenbrott.
Man vet att Aguéli vid flera tillfällen passerade Marseille på sina resor till och från Egypten, men det är oklart om han målade någonting därifrån då. Hösten 1912, efter att Agúeli tillbringat sommaren i Sverige och återvunnit målarlusten, tycks han dock ha haft uttalade planer på att besöka Sydfrankrike. I ett bevarat brev till vännen Karl Nordström, daterat den 2 december 1912, skriver Aguéli från Paris:
”Just nu gör jag det omöjliga för att uppdriva pengar för att resa till södra Frankrike. Jag hade enligt ert råd bort börja därmed, men å andra sidan var en séjour i Paris nödvändig för mig för att jag skulle glömma alla tråkigheter i Sverige och för att återknyta gamla konstnärliga förbindelser.” (Axel Gauffin, Ivan Aguéli. Människan-Mystikern-Målaren, SAK Stockholm, 1940, s 214).
Om Aguéli verkligen lyckades komma i väg till Sydfrankrike den gången skulle vår målning möjligen kunna härröra från just den resan, vilket i sin tur skulle placera den bland de verk som tillkom i Frankrike omkring 1913. Det kan heller inte uteslutas att Aguéli funnit motivet någonstans i Spanien. Även där finns områden som på grund av sin järnhaltiga berggrund skiftar starkt i rött, bland annat i Andalusien, Galicien och delar av norra Katalonien. Under sin 1,5 år långa vistelse i Spanien 1916-17 kan Aguéli någon gång ha besökt ett sådant område. Men oavsett när och exakt var målningen är utförd så återspeglar den med största sannolikhet ett sydeuropeiskt landskap; inte ett nordafrikanskt.
Proveniens
Rådman Josef och fru Sonja Kyhle, Sigtuna;
vidare genom arv i svensk privat samling.
Litteratur
Christian Færber m fl (red), Konst i svenska hem, Göteborg 1943, listad och avbildad i svartvitt på s 445 under samling nr 749, tillhörig Rådman Josef Kyhle, Sigtuna.