Sven X-et Erixson föddes i Tumba där han också började som målarlärling 14 år gammal. Han kom att gå den långa vägen som konstnär och studerade dekorationsmåleri vid Tekniska aftonskolan för att sedan utbilda sig till teckningslärare vid Högre Konstindustriella skolan. Efter utbildningen försörjde han sig bland annat som anställd på Filip Månssons dekorationsfirma, en anställning som varade periodvis mellan 1919 och 1928. Erixsons bilder har sina rötter i en naivistisk och berättande tradition. Under 1930-talet gjorde han sig känd för sina färgstarka skildringar av städer och arbete. 1943 blev Sven Erixson utnämnd till professor vid Konstakademien, en tjänst han innehade fram till 1947. Erixson har också blivit uppskattad och omtyckt för sina scenografier och förlagor till stora textila verk i offentliga miljöer, exempelvis den monumentala väven Melodier vid torget för Göteborgs konserthus. Hans konst spreds även från 1940-talet och framåt genom Konstfrämjandets utgivning av litografier med hans motiv.
Redan tidigt började Erixson att resa. Den första längre målarresan gick till Frankrike och Italien 1924 sedan han fått ett resestipendium från Svenska slöjdföreningen. Utlandsvistelsen gav mersmak för framtiden. Under andra halvan av 1920-talet befann Erixson sig ofta på resande fot. Bland annat besökte han Frankrike, Spanien och Jugoslavien. Resorna fortsätter under 1930-talet och 1936 kom han till Portugal. Troligtvis är det nu han börjar skissa på den stora målning som vi ser här och som han kom att arbeta med under flera års tid, innan den ställdes ut första gången på Konstakademien i Stockholm 1941.
Kvinnoarbete i Portugal skildrar kvinnors arbete vid en fiskodling. I förgrunden ser vi tre kvinnor: en i profil, en som möter vår blick och en som vänder ryggen mot oss, på väg bort. I bakgrunden balanserar flera kvinnor på de smala stenmurarna i vattnet, bärandes lådor på huvudet. De bär färgstarka kläder och har sjalar svepta kring huvudet, som skydd mot lasten. Vattnet är turkost och nästan helt klart. Fiskstimmen framträder som mängder av mörkblå små streck i vattnet, där också molnen speglar sig. I bakgrunden syns trädbevuxna kullar och troligtvis befinner vi oss vid Algarvekusten eller i trakten kring Lissabon, där floden Tajo rinner ut i en stor havsvik i Atlanten, omgiven av ett böljande landskap. Att måla människor i arbete var något som Sven X-et Erixson ofta återkom till, speciellt under 1920- och 1930-talen. Det flödande färg- och formberättandet och registrerandet av stort som smått är kanske också det som framför allt gjort Sven X-et Erixson målningar så omtyckta.
Utställd
Konstakademien, Sven Erixson, Stockholm, 1941, kat nr 134 (daterad 1935);
Statens museum for kunst, Nutida svensk konst, Köpenhamn, 1942, kat nr 49 (daterad 1941);
Liljevalchs Konsthall, Sven Erixson – Retrospektiv separatutställning, Stockholm, 1961, kat nr 127 (daterad 1935);
Galleri Färg och Form, Samlingsutställning, 2001 (utan katalog).
Litteratur
Lars-Erik Åström m fl, Sven Erixsons konst, Stockholm, 1967, avbildad i svartvitt s 102 under titeln Kvinnor i Portugal (enligt beskrivning utförd år 1935).