Albert Edelfelt var en av Finlands ledande konstnärer redan i sin samtid och han gjorde en beundransvärd karriär både i hemlandet och internationellt. Hans repertoar omfattade allt från akademiskt historiemåleri till luftiga landskaps- och friluftsmålningar med motiv från såväl den finska landsbygden som från storstadslivet i Paris. Dessutom var Edelfelt en mästerlig människoskildrare. Hemma i Finland målade han framför allt personer ur den egna bekantskapskretsen, men vare sig han skildrade lekande barn eller allvarsamma åldringar var det med samma säkra blick för detaljernas betydelse. I Paris tycks han däremot haft en förkärlek för att avbilda sköna och eleganta kvinnor. Åtskilliga societetsdamer lät beställa sina porträtt av honom, men han hade också ett flertal professionella favoritmodeller som han återkommande målade i olika roller och situationer.
Mellan åren 1874 och 1905 bodde och verkade Edelfelt huvudsakligen i den franska huvudstaden. Det var också där han fick sitt egentliga genombrott, då han på Salongen 1880 vann tredje klassens medalj för Ett barns likfärd. Liksom de flesta av Edelfelts övriga kända genremålningar var den dock utförd under en av hans återkommande sommarvistelser i hemlandet. Där hämtade han sin främsta inspiration ur naturen runt barndomshemmet Haiko utanför Borgå, men mot slutet av 1880-talet fick hans fantasi emellanåt också näring från bibelns berättelser och från den finska folkliga litteraturen. Ibland kunde han rentav väva samman dessa två källor i ett och samma verk, vilket Kristus och Magdalena är ett tydligt exempel på.
Kristus och Magdalena är titeln på den 221 x 154 cm stora målning från 1890, som två år senare inköptes till konstmuseet Ateneums permanenta samlingar. Målningen föregicks av ett flertal förarbeten, såväl noggrant genomförda studier i olja som snabbt utförda skisser och detaljskisser i varierande storlekar. I Bertel Hinzes förteckning över Albert Edelfelts samlade verk listas sju nummer (kat nr 548-554) som direkta förarbeten till Ateneums slutversion. Vår studie omnämns först av dessa och får anses vara det verk som är mest likt museimålningen. Hinze skriver utförligt om motivet och anser att det är sprunget ur en uttalad önskan från konstnärens sida att gestalta ett religiöst motiv. Han hänvisar till ett brev som Edelfelt skrev till sin mor den 5 maj 1889, där han lät modern veta att han under sommaren hoppades få tid och ro att ”göra något ämne från Nya Testamentet, behandlat ungefär som madonnan, d.v.s. alldeles fritt i nordisk omgivning.” (Hinze 1944, s 84). Hinze är överens med Jac Ahrenberg, vars monografi om Edelfelt utkom så tidigt som 1902, om att Edelfelts behandling av ämnet inte har så mycket med bibeltexten att göra som med den folkliga variant av berättelsen som förmedlas i det lyriska diktverket Kanteletar – ett systerverk till Finlands nationalepos Kalevala – vilket utgavs 1840 av författaren och språkforskaren Elias Lönnrot. I Kanteletar är Magdalena inte en botfärdig sköka, utan en rik bonddotter, som under en vandring i skogen möter Kristus i skepnaden av en karelsk herde. Hon uppträder först ohövligt mot den enkla främlingen, men då de båda efter en stund råkar i samspråk och han gör henne medveten om alla hennes dolda brister och synder, sjunker hon förkrossad ihop vid hans fötter. Enligt Hinze gör dikten Magdalena till huvudperson och dess fokus ligger snarare på hennes själsliga sammanbrott och ånger än på Bibelns betoning på Kristi gärningar. Ahrenberg menar till och med att ”Taflan är egentligen endast att anse som en illustration till en finsk folkdikt.” (Ahrenberg 1902, s 47). Dikten gav full frihet åt Edelfelts fantasi, vilket resulterade i denna synnerligen suggestiva bildidé. Flickan som gestaltar Magdalena är klädd i karelsk folkdräkt från trakten Joutseno. Som modell för Kristusgestalten lär Edelfelt ha använt konstnärsvännen Magnus Enckell. (CEÖ)
Proveniens
Konsthandlare Gösta Stenman, Helsingfors (förvärvad ur konstnärens kvarlåtenskap);
- Kupiainen, Viborg;
Professor Hugo Karma, Helsingfors;
Fil. Mag. Robert Jansson, Helsingfors (omkr. 1954);
Annan privat samling, Finland.
Utställd
Karjalas utställning av konstverk i enskild ägo, Viborg 1931, kat nr 43;
Finska konstföreningen 100 år. Jubileumsutställning, 1946, kat nr 64;
Ateneum, Helsingfors, Albert Edelfelts hundraårsjubileumsutställning, 1 okt – 7 nov 1954, kat nr 103;
Ateneum, Helsingfors, Ateneum 100 år. Jubileumsutställning, 24/10 – 24/11 1963, kat nr 14.
Litteratur
Bertel Hintze, Albert Edelfelt – Del II, Helsingfors 1944, omnämnd i texten, s 87, avbildad i svartvitt på s 85 samt listad och beskriven i verkförteckningen, kat nr 548, som Skiss till ”Kristus och Magdalena”.
Jämför även Jac Ahrenberg, Alb. Edelfelt, Stockholm 1912, texten om Kristus och Magdalena, s 47-50, samt
-
H. Brummer/P. Hedström (red), Albert Edelfelt, Stockholm 2005, Ateneums målning Kristus och Magdalena, omnämnd på s 186 samt avbildad på helsida i färg, s 191.

Kristus och Magdalena (första förstudien), 52 x 34 cm. // Kristus och Magdalena, 221 x 54 cm. Ateneum (A I 501)