Olle Olsson Hagalund brukar räknas till den tredje generationen naivister i svensk konsthistoria. När han slog igenom på 1930-talet hade naivismen blivit en egen stil och inte bara som på 1910-talet en reaktion mot det ytliga dekorativa måleriet. Själv hävdade han att han var naivist för att kunna behålla sin barndoms syn på tingen. Olle Olsson fogade redan på 1930-talet Hagalund till sitt namn, som en hyllning till sitt älskade Hagalund, där han bodde och verkade under hela sitt liv. Många av hans verk skildrar också hemkvarteren och människorna där. Men han målade även porträtt, blommor och vyer från resorna till Paris och Köpenhamn.
Trots att Olle Olsson Hagalund betraktas som naivist finns det alltid något påtagligt realistiskt ursprung i hans måleri. Han älskade att promenera i sina hemkvarter i Hagalund, i Hagaparken, eller i grannförorten Sundbyberg. Ofta var det något han sett under dessa promenader, som sedan inspirerade honom till nya motiv. Hans stora intresse för människor gjorde också att det nästan alltid finns figurer med i hans landskaps- och stadsmotiv. ”Alla dessa figurer gör att jag känner mig mindre ensam”, har han själv sagt (Lillemor Derr, Olle Olsson Hagalund om konstnären och hans miljö, Sthlm 1993, s 40). Det händer alltid något i Olle Olssons bilder; vardagliga scener lyfts fram och blir synliga även för oss.
Konfirmationer hörde till den sorts folkliga tilldragelser som tedde sig lockande för Olle Olsson. Redan på 1930-talet målade han Konfirmation i Hagalunds kyrka, vilken var en av de målningar som Ragnar Hoppe särskilt lovordade i sin recension av konstnärens debututställning på Galleri Färg och Form 1938. I den till ämnet närbesläktade målningen Konfirmation i Lilla Alby kyrka har konstnärens blick fastnat på en scen där de unga flickorna i sina vita konfirmandklänningar precis är på väg ut ur kyrkporten, där finklädda släktingar och vänner väntar med blomsterbuketter i famnarna. I vår målning möter vi en konfirmand vid mottagningen i hemmet, sittande på en stol med famnen full av blommor. Den unge mannen är konstnären själv, lätt att känna igen på hårbenan och de utstående öronen. Bakom honom på stolsryggen finns ytterligare en målning som föreställer två figurer och en åsna som ser ut att härröra från en biblisk historia. Det var inte ovanligt med religiösa inslag i Olle Olsson Hagalunds måleri, särskilt i hans tidiga verk. (MA, CN)
Proveniens
Sven Stenheim, Djursholm;
Privat samling, Sverige.
Utställd
Liljevalchs konsthall, Stockholm, Olle Olsson Hagalund 1904–1972: Minnesutställning, 12 oktober - 30
december 1973, kat nr 165.
Litteratur
Olle Olsson Hagalund 1904–1972: Minnesutställning [utställningskatalog], listad i verkförteckningen på s 56, kat nr 165.