När Bruno Liljefors målade Gryningslandskap med rävfamilj var han fortfarande inskriven som elev vid Konstakademien i Stockholm. Han hade blivit antagen två år tidigare, men tyckte inte att undervisningen gagnade honom på det sätt han önskade. Akademikamraten Anders Zorn, som av liknande skäl hoppat av studierna i förväg, uppmuntrade Liljefors att göra detsamma. Ett brev från Zorn, daterat i januari 1882, inleds med orden: ”Käraste bror – hur har du det nu? Kommer du sams med gubbarna vid inrättningen eller har du kanske tagit avsked utan pension. Man har ju svårt att få rävmodeller på målarskolan. Ej sant?” (Bo Lindwall/Lindorm Liljefors, Bruno Liljefors, Helsingfors 1960, s 22). Två månader efter att Liljefors fått detta brev följde han Zorns exempel och lämnade akademien. I fortsättningen skulle naturen själv bli hans viktigaste lärare.
Motivet med rävarna är typiskt för den unge Liljefors. Han hade tidigt fattat intresse för de smidiga, rödpälsade rovdjuren och ägnade mycket möda åt att studera deras anatomi. Det lär för övrigt ha varit Zorn som lärde honom att måla rävpäls på ett naturtroget sätt. När Liljefors debuterade som konstnär på Skandinaviska konstutställningen i Göteborg 1881 var det också med en målning som föreställde just en räv.
Gryningslandskap med rävfamilj ser dock inte ut att vara vare sig ett akademiarbete eller ett verk avsett att ställas ut. Den lilla studien har en omedelbar friskhet över sig och förmedlar en ögonblicksbild av ren natursanning. Liljefors var sedan barnsben van att ströva i skog och mark, både som jägare och för sitt nöjes skull, och han kände trakten runt hemstaden Uppsala som sin egen ficka. Ofta, då han vistades i naturen, hade han sitt skissblock, sitt målarskrin och även små pannåer med sig. Men att Liljefors ägnade sig åt friluftsmåleri i egentlig mening finns dokumenterat först sedan han kommit till Düsseldorf 1882. Den aktuella pannån ger intryck av att Liljefors suttit utomhus i gryningen med sitt målarskrin när rävfamiljen, försiktigt sniffande och nosande efter alla dofter, dök upp inför hans blick. Men det kan också röra sig om en ateljéstudie baserad på tidigare direkta synintryck. Man vet att Liljefors redan 1881 för sin försörjning utförde en del målningar på beställning. Bland annat hade konsul Arosenius beställt tavlor som ”skola föreställa rävar” (Ibid, s 27). Dessutom ska Liljefors sommaren 1882 ha sänt två dukar med titlarna Rävungar respektive Rävfamilj till en samlingsutställning i Sundsvall. (E. Malmberg, Larsson. Liljefors. Zorn, Stockholm 1919, s 49). Möjligen kan Gryningslandskap med rävfamilj vara ett förarbete till någon av de nämnda målningarna. Med raska, korta penseldrag har han fäst det väsentliga på underlaget: den svala, doftmättade morgonluften, dimbankarna över vattnet, rävarnas hukande rörelser där de försiktigt smyger fram med spetsade öron och nosarna nära marken.
Utställd
Konsthallen Jamtli, Östersund, Kontakt med naturen. Om jakt, Bruno Liljefors, Göran Löfwing och natursyn, 1 juni 2022 – 16 april 2023.