Redan sin ungdom hade Leander Engström lärt känna Helmer Osslund, som liksom han själv var bördig från Norrland och som grundlade hans intresse för måleri. Sedan Engström återvänt till Sverige efter sin treåriga vistelse i Paris återupptog han efter en tid kontakten med Osslund. Tillsammans reste de upp till Norrland och det var där som Engströms måleri slutligen nådde det konstnärliga uttryck som blev omisskännligt hans eget. Vid mitten av decenniet träffade Engström också ”Blå Greta” – en ung stockholmsflicka som från 1915 och ett antal år framåt blev hans vän, följeslagerska och konstnärliga musa under hans målarsejourer i Norrland. Engströms måleri från den tiden kännetecknas av en ljus, klar kolorit med dominerande inslag av blått och motiven utgörs ofta av romantiserande vildmarksskildringar.
Forellfiskaren är ett motiv som förefaller ha haft stor betydelse för konstnären, eftersom han upprepade det flera gånger. Det har sin upprinnelse i någon av Engströms vistelser i Abisko vid 1910-talets mitt och kan sålunda hänföras till Engströms ”blå period” som varade cirka 1916-19. Om dessa år skrev professor Nils Palmgren 1929 att de ”bilda tillhopa konstnärens mäktigast flödande tid, den egentligt expressionistiska perioden, vars produktion näppeligen kan förbigås i svensk konsthistoria." (Palmgren, s 103).
Den aktuella målningen är den första kända versionen av Forellfiskaren. Det är en oljeskiss på pannå, som mäter 32 x 41 cm och som tidigare ingick i Helge Dahlstedts betydande samling på Österåsen. På baksidan av pannån finns en handskriven notering med lydelsen ”Skiss utförd i Abisko vid Abiskojock 1918-19. Efter skissen är utförd en större målning – en bland de vackraste Leander E. gjort”. Vilken större målning som avses i anteckningen är oklart, eftersom man idag känner till två närmast identiska versioner i större format av motivet, båda utförda i olja på duk. Den ena av de två större målningarna tillhörde så tidigt som 1918 grosshandlaren och konsuln Gotthard Zätterström (1864-1923) i Stockholm. Zätterström var, vid sidan om sin yrkesroll, styrelseledamot och skattmästare i Sveriges Allmänna Konstförening samt (åren 1911-21) skattmästare i Nationalmusei Vänner. Efter hans död övergick hans Forellfiskaren i hustruns, Märta Zätterström (1884-1970), ägo. Den tredje, och allra största (81 x 98 cm), versionen av Forellfiskaren är idag också i privat ägo. Den är inte daterad, och är inte lika väl dokumenterad som de tidigare två. Möjligen utfördes den efter att Engström sommaren 1924 återvänt till Abisko. Vistelsen väckte minnen och lusten att måla områdets natur på nytt. På grund av sjukdom kunde han inte fullfölja allt han påbörjade då förrän året därpå, men då tillkom bland annat ett antal forsmotiv. Ett av dem, kallat Forsmotiv med fiskare, ingick i konstnärens kvarlåtenskap vid hans död 1927 och ärvdes av hustrun Maria. Möjligen har den tredje Forellfiskaren samma bakgrunds-historia.
Proveniens
Överläkare Helge Dahlstedt, Österåsen (förvärvad direkt från konstnären);
Dr. Sven Dahlstedt, Härnösand (i arv från ovanstående);
privat samling inom familjen Dahlstedt.
Utställd
Kungliga Akademien för de fria konsterna, Stockholm, Leander Engström. Minnesutställning, 1928, kat nr 76;
Riksförbundet för Bildande Konst, Tio målare ser på Norrland, vandringsutställning nr 178, 1937;
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, Leander Engström, 1986, kat nr 53;
Museet Kulturhuset, Borås, Leander Engström, 1986-87, kat nr 53;
Liljevalchs konsthall, Stockholm, Den stora färgskrällen, 2008 (med titeln Sportfiskaren).
Litteratur
Ragnar Hoppe (red), Leander Engström, Minnesutställning, SAK Stockholm 1928, omnämnd i verkförteckningen som kat nr 76;
Hans-Olof Boström m fl, Leander Engström, Stockholm 1986, omnämnd i texten på s 24 samt avbildad i färg som kat nr 53 i planschdelen.
Jämför även text och illustrationer i följande litteratur:
Albin Roosval (red), Svenska hem i ord och bilder, årgång 1918, konsul Zätterströms version omnämnd samt avbildad i svartvitt i Nils G. Wollins text, s 254;
Nils Palmgren, Leander Engström, Stockholm 1929, Märta Zätterströms Forellfiskaren, omnämnd i texten på s 112 samt avbildad i svartvitt, s 77;
Christian Færber (red), Konst i svenska hem, del II, Göteborg 1943, Märta Zätterströms Forellfiskaren, listad samt avbildad i svartvitt under samling nr 480, s 310.