Det som utmärker denna målning mer än något annat är dess intensiva, allt omfattande ljus. Det är så jämnt fördelat över bildytan att man knappt upplever några skuggor i landskapet, endast svaga ljusschatteringar på de spridda byggnaderna, vars vita väggar på så sätt antar svagt skiftande ljusblå toner. Det är som om ljuset i den vy som Aguéli ville återge inte kom från en enda himlakropp, utan istället emanerade från hela den rymd vi kallar himlen. Målningen återspeglar med andra ord det som konstnären själv kallade himlaljuset.
En modern uttolkare av Aguélis måleri, konstvetaren Viveca Wessel, har intresserat sig speciellt för Aguélis inställning till teosofin och till den arabiske filosofen Ibn’ Arabis läror. I sin hyllade bok Aguéli. Porträtt av en rymd (Stockholm 1988) redogör hon utförligt för hur de påverkade hans konstuppfattning, vilken mot slutet av konstnärens liv i stort sett var helt integrerad med hans inställning till det metafysiska. Wessel anser att Aguélis sena, mogna arbeten hör till det allra bästa i hela hans konstnärliga produktion. Hon skriver:
”De tre år Aguéli hade kvar att leva […] gjorde han de underbaraste målningar han någonsin gjort” (Wessel 1988, s 132).
Utan att förringa Aguélis banbrytande arbeten under 1890-talet och hans utsökta franska flodlandskap kan man nog konstatera att det är många som delar Wessels uppfattning. Aguélis spanska naturskildringar har, liksom hans sena, ljusdränkta bilder från Egypten, en enastående förmåga att trots deras blygsamma format och diskreta framtoning tränga igenom även det mest högljudda bildbrus. (CEÖ)
Proveniens
Kemiingenjören och professorn vid Chalmers tekniska högskola Olof Samuelson (1914-2000), Göteborg;
därefter i arv inom familjen t.o.m. hösten 2020.
Utställd
Nationalmuseum, Stockholm, John Gustaf Agelii - med konstnärsnamnet Ivan Aguéli, 1939, kat nr 123;
Göteborgs Konstmuseum, Ivan Aguéli, 1957, kat nr 90;
Valby Kunstforening, Köpenhamn, Aguéli-udstillingen, 1961, kat nr 200;
Norrköpings Konstmuseum, Ivan Aguéli. 1869-1917, 1980, kat nr 121;
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, Erik Byström, Ivan Aguéli, 1984, kat nr 39;
Aguélimuseet, Sala, Ivan Aguéli - Jubileumsutställning, 1992, kat nr 27;
Nordiska museet, Stockholm, Grand Antiques, Galleri Claes Moser & Fahlnaes Konsthandel, 2012.
Litteratur
Axel Gauffin, Ivan Aguéli. Människan-Mystikern-Målaren, del II, Stockholm 1941, listad i verkförteckningen, s 319, som kat nr 228;
Viveca Wessel, Ivan Aguéli. Porträtt av en rymd, Stockholm 1988, avbildad på helsida i färg, s 167;
Claes Moser/Jesper Fahlnaes/Angelica Törnqvist, Ivan Aguéli. Resande utan hamn, Stockholm och Göteborg 2012, avbildad i färg på s 14 med titeln Landskap med hus.