Sedan Helmer Osslund återvänt till Sverige från Paris målade han huvudsakligen i Norrland. År 1905 upptäckte han för första gången Lappland. De kommande åren vistades han långa perioder i den lappländska vildmarken, som enligt honom själv passade hans kynne bättre än landskapen söderut. Jämtland var ”för städat”. För att kunna röra sig smidigt i naturen bar han med sig så lätt packning och så få målartillbehör som möjligt. Istället för att använda sig av stora dukar målade Osslund direkt på smörpapper, en teknik som han lärt av Paul Gauguin och som blev något av ett signum för honom. På en fråga varför han målade på smörpapper svarade Osslund: ”Det är så billigt och färgen får en större glans och genomskinlighet än på väv eller på trä. Jag målar på smörpapper helt enkelt för att det är så lätt att bära och glatt, penseln halkar riktigt över det. – Jag sätter fast en liten bit på en träpannå och målar det centrala stycket på tavlan, sedan bygger jag ut åt sidorna, uppåt och nedåt på nya papperstycken – tills det hela blir en tavla av det format jag önskar”. Uppenbarligen ansåg Osslund att smörpappret lämpade sig som underlag inte bara för de glatta oljefärgerna utan även, som i det här fallet, för den mattare temperan.
Osslund målade den norrländska naturen under alla årstider. Mest älskade han hösten och dess intensivt glödande färger. Platser som Torneträsk och Lapporten tyckte Osslund särskilt mycket om att måla. Där började höstfärgerna brinna tidigt, redan i slutet av augusti och början av september. Motiv därifrån återkom kontinuerligt i Osslunds produktion och så sent som omkring 1930 utförde han oljemålningen Höst vid Torneträsk, som är mycket snarlik den här aktuella versionen i tempera. I båda målningarna har konstnären fångat höstens lysande valörer i stora senapsgula och orangeröda färgfläckar, vilka står i stark kontrast mot den gröna markvegetationen och det turkosa vattnet. Konstnären har sammanfattat sitt intryck av naturens former som en väl sammanhållen, böljande rytm medan himlen är fylld av flikiga, regntyngda skyar som ytterligare förstärker landskapets vildhet och dramatik.
Proveniens
Konstnären Erik Osslund, son till Helmer Osslund (före 1942).
Utställd
Norrbottens museum, mars 1939;
Göteborgs konsthall, dec 1939;
Karlstads museum, 1945;
Konstakademien, Stockholm, 1947;
Lunds museum.
Litteratur
Lena Holger, Helmer Osslund, Stockholm 2008, jämför oljemålningen Höst vid Torneträsk, avbildad på helsida i färg, s 125.
Otryckta källor
Jämför August Anian, Bilder till mina år med Helmer Osslund, fotografisamling med handskrivna kommentarer i Sollefteå museums arkiv, den snarlika oljeversionen från omkring 1930, Höstfärger,