Liksom flera av sina samtida kollegor hyste Carl Larsson en särskild vurm för 1700-talet. Intresset kan skönjas på flera sätt. Exempelvis inredde han gärna sina ateljéer och sina hem med möbler i rokoko och gustaviansk stil, om än blandade med hemvävda trasmattor, gammaldags krukväxter och färgstarka textilier på det typiskt larssonska sätt som utmärker hans och hustru Karins (född Bergöö) interiörskapande. Även Larssons måleri bär emellanåt tydliga spår av hans fascination för 1700-talet. I ett flertal figurmålningar har han låtit modellerna ikläda sig dräkter av 1700-talssnitt. Mer påtagligt manifesterades Larssons intresse för epoken i samband med uppdraget att vid 1890-talets mitt förse Nationalmuseums trapphall med fresker med motiv ur museets historia. Då fick han anledning att i detalj studera 1700-talets dräktskick, eftersom han bland annat framställde drottning Lovisa Ulrika, Carl Gustaf Tessin, Gustav III och Carl Michael Bellman.
Akvarellen Aftonrodnad knyter på sätt och vis an till Carl Larssons intresse för historiserande stilar och motiv. De båda kvinnornas klädedräkt framstår som ganska märklig. Den vita spetsmössan med stora, svarta rosetter som bärs av den yngre kvinnan (enligt konstnären själv hans svägerska Stina Bergöö) ser mycket ålderdomlig åt, medan den äldre kvinnans huvudbonad inte ens känns svensk. Tillsammans med det fotsida, vita förklädet påminner hennes klädsel mest om de nordfranska bondkvinnor som Larsson flera gånger avbildade under sina tidigare vistelser i Frankrike. Detta gör motivet en smula förbryllande. Det är som om konstnären medvetet ville blanda fransk friluftsrealism med en nationellt klingande fantasi.
När Carl Larsson målade Aftonrodnad var han sedan två år tillbaka i Sverige, efter att ha tillbringat större delen av perioden 1877-1885 i Frankrike. Närmast kom han från byn Grez-sur-Loing, där han sommaren 1882 lärt känna Karin. Det var också där som det unga paret först bildade gemensamt bo och det var där som båda började måla i den friska, franska friluftsstil som i svensk konsthistoria kommit att förknippas så starkt med just Grez-sur-Loing. I Aftonrodnad dröjer sig Carl Larsson onekligen kvar i Grez-stilen, men platsen för motivet är inte längre den lilla franska byn, utan badorten Apelviken utanför Varberg på den svenska Västkusten. Under åren 1886-88 och 1891-93 arbetade Larsson periodvis som vikarierande lärare, huvudlärare och till och med rektor vid Valands konstskola i Göteborg. Under de perioderna bodde han, Karin och barnen på olika adresser, bland annat i Göteborg och på Marstrand, men sommaren 1887 hyrde de ett litet hus vid Apelviken. Året innan Karin for till Grez hade hon tillbringat en hel sommar i Varberg, där hon tillsammans med konstnärsvännen Anna Palm upptäckte de måleriska möjligheter som Västkusten erbjöd. Även Carl Larsson blev snabbt förtjust i Apelviken. Enligt hans egna memoarer uppskattade han baden och möjligheterna till trivsam familjesamvaro där, men varken stranden eller det omgivande kustlandskapet tycks ha lockat honom som konstnärligt motiv. I stället intresserade han sig, åtminstone i detta fall, för själva orten. I ett påtagligt franskt manér och med lätt och säker hand skildrar han här sin kärlek till de idylliska husen, med sina små stenmursomgärdade trädgårdar och vildvuxna blomstertäppor, som påminde så mycket om de franska byar han alltid trivts så bra i. (CEÖ)
Proveniens
Göteborgs Konstförening (inköpt på Konstnärsförbundets utställning i Göteborg 1887 för 700 kr);
Skeppsredare Anders Smith, Stockholm (omkring 1945);
Bukowski Auktioner AB, Stockholm, auktion 552, Internationella Vårauktionen, 26 - 29 maj 2009, kat nr 85; privat svensk samling.
Utställd
Valandhuset, Göteborg, Konstnärsförbundets utställning, 1 sep−31 okt 1887, kat nr 80;
Nationalmuseum, Stockholm, Opponenterna av 1885 - Utställning till sextioårsminnet av det första moderna genombrottet i svensk konst, 16 mar−16 maj 1945, kat nr 312;
Liljevalchs konsthall, Stockholm, Carl Larsson 100 år - Minnesutställning, 1953, kat nr 95 (med titeln Aftonrodnad på flickans kind);
Fondation de l'Hermitage, Lausanne, Schweiz, Impressions du Nord: la peinture scandinave 1800-1915, 27 jan− 22 maj 2005 (med titeln Paysage avec figures).
Litteratur
Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia vol I, Stockholm 1945, omnämnd s 264;
Carl Larsson - Skildrad av honom själv i text och bilder - En krönika sammanställd av Harriet och Sven Alfons, Stockholm 1952, avbildad på halvsida, s 123;
Ulwa Neergaard, Carl Larsson, signerat med pensel och penna, Stockholm 1999, omnämnd s 100 samt upptagen i katalogdelen, under år 1887, som kat nr 301.