{"product_id":"scen-ur-gustav-iii-s-helmfelt-copy","title":"Orpheus och Eurydike","description":"\u003cp\u003eSedan Pehr Hilleström 1776 engagerats som kunglig hovmålare hos den teaterintresserade Gustav III blev det naturligt att även scener ur operans värld introducerades i hans motivsfär. Hilleström har skildrat ett stort antal teater- och operaframträdanden från sin samtid, vanligen med samma minutiösa sinne för detaljer som han tidigare visat i sina interiör- och genremålningar. Genom Hilleströms måleri kan den teaterhistoriskt intresserade få en god uppfattning om hur 1700-talets operaföreställningar gestaltade sig, såväl gällande scenografi, kostymer och rekvisita som avseende skådespelarnas gestik.\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003e\u003cem\u003eOrpehus och Eurydike\u003c\/em\u003e är en opera i tre akter med libretto av Ranieri di Calzabigi och musik av Christoph Willibald Gluck. Den bygger på en tragisk kärlekshistoria ur den grekiska mytologin och uruppfördes i Wien 1762. I Sverige spelades den för första gången på Bollhusteatern i Stockholm den 25 november 1773 med Carl Stenborg och Elisabeth Olin i titelrollerna. Senare fick även Lars Lalin och Franzisca (Mamsell) Stading uppträda i dessa roller, och enligt teaterhistorikern Agne Beijer är det troligtvis de skådespelarna vi ser agera i den aktuella målningen. Glucks nyklassicistiska musikdrama mottogs med stor entusiasm av Stockholmspubliken och lär fram till år 1780 ha uppförts uppemot 50 gånger. \u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eDet fragment av handlingen som Hilleström återger i denna målning är hämtat från akt 3, scen 1. Vi ser hur Orpheus, efter att han med sin sång har lyckats övervinna underjordens makter, återvänder från Hades – dödsriket – med sin maka Eurydike tätt bakom sig. Lagerkrönt träder han ut därifrån genom en grotta, vars mynning syns i bakgrunden. I sin vänstra hand håller han den gyllene lyran, som hjälpt honom att betvinga själva döden. Nu kämpar han mot frestelsen att vända sig om för att se sin älskade, som han med så stor möda återvunnit till livet. Han vet, att gör han det så är pakten bruten och Eurydike är förlorad för honom för alltid. \u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eI Hilleströms egenhändiga förteckning över sitt livsverk, upprättad 1810, upptas sju målningar med motiv ur operan\u003cem\u003e Orpheus och Eurydike \u003c\/em\u003e(nr 291, 331, 333, 390, 507, 537 samt 892). Med ledning av Agne Beijers notering om en replik tillhörig Fröken S. Sundgren i Roslags-Näsby (Beijer 1947, s 38) kan vi förmoda att det rör sig om nr 331 eller 333. Om det stämmer, torde målningen ursprungligen ha utförts som pendang till ett annat operamotiv; en scen ur \u003cem\u003eZemir och Azor. \u003c\/em\u003e\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eProveniens\u003cbr\u003eTynnelsö, därifrån såld på auktion 12 sept 1927;\u003cbr\u003eGodsägare Eric Cervin, Haneberg Säteri, Sörmland;\u003cbr\u003eprivat samling.\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eUtställd\u003cbr\u003eLiljevalchs konsthall, Stockholm, \u003cem\u003eGustavianskt skildrat av Pehr Hilleström\u003c\/em\u003e, 1929, kat nr 316.\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eLitteratur\u003cbr\u003eAgne Beijer och Gustaf Hilleström, \u003cem\u003eGustaviansk teater skildrad av Pehr Hilleström\u003c\/em\u003e, Föreningen Drottningholmsteaterns Vänners skrifter nr 5, Stockholm 1947, omnämnd s 38, avbildad s 39.\u003cbr\u003eJämför även Kirsi Eskelinen m fl (red), \u003cem\u003ePehr Hilleström\u003c\/em\u003e, Helsingfors 2015, Scenkonstmuseets i Stockholm version av motivet, DTM 1995-56, kat nr 13, avbildad i färg på s 98.\u003cbr\u003e\u003c\/p\u003e","brand":"PEHR HILLESTRÖM (1732-1816)","offers":[{"title":"Default Title","offer_id":58588666790220,"sku":"12237","price":0.0,"currency_code":"SEK","in_stock":true}],"thumbnail_url":"\/\/cdn.shopify.com\/s\/files\/1\/0769\/7999\/4956\/files\/12237_b2780124-6185-41bc-b9cf-938c8d5f7952.jpg?v=1787826319","url":"https:\/\/amellsfineart.com\/products\/scen-ur-gustav-iii-s-helmfelt-copy","provider":"Åmells Konsthandel AB","version":"1.0","type":"link"}