{"product_id":"morgonstamning-copy","title":"Dagmar","description":"\u003cp\u003eMed sitt nya sätt att behandla ämnet ”naket i det fria” gav Anders Zorn ett viktigt bidrag till den internationella konsthistorien. Tidigare konstnärer som Manet och Renoir hade visserligen med berömda målningar som Frukost i det gröna och Baderskor befriat sina avklädda kvinnor från gudomliga attribut, men i deras verk kvarstår ett främlingskap mellan kvinnorna och naturen. Zorn, å andra sidan, integrerade den nakna modellen i sin omgivning på ett sätt som tydliggör hans syn på kvinnlig nakenhet som ett naturligt tillstånd. I motsats till sina franska föregångare försökte han – och lyckades också ofta – övertyga betraktaren om att kvinnans nakenhet är självklar i sammanhanget.\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eTemat ”naket i det fria” hade gäckat Zorn sedan slutet av 1880-talet, då han tillsammans med hustrun Emma brukade tillbringa somrarna på Dalarö i Stockholms skärgård. Zorn hade tidigt fascinerats av de måleriska effekter som kunde åstadkommas genom att utnyttja solljuset och dess reflektioner i vatten. På Dalarö började han för första gången intressera sig för hur dagsljuset utomhus återspeglades på den nakna kvinnokroppen. Han utforskade hur hudens skiftningar förändrades och förstärktes då kroppen träffades av ljus som silats genom ett lövverk eller reflekterats genom de vattenreflexer som han vid det laget redan var en mästare i att skildra. Zorns behandling av ljuseffekterna, som i någon mån påminner om de franska impressionisternas, bidrar inte enbart till att förmedla intrycket och stämningen av en solig svensk sommardag, utan får verkligen kvinnokropparna i hans målningar att kännas levande.\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eMotivet med nakna kvinnor i eller vid vatten fortsatte att fascinera Zorn även sedan han grundat Zorngården i Mora och gjort Dalarna till sin stadiga hemvist. Flera sådana verk tillkom i Gopsmor, där Zorn 1904 skaffat sig en friluftsateljé inspirerad av äldre tiders sätt att leva. När Dalälven och dess strandvegetation ersatte den mellansvenska skärgårdsnaturen som inramning till nakenstudierna kunde nya koloristiska effekter uppstå, men grundidén förblev densamma, och liksom tidigare placerade Zorn gärna sina modeller bland skimrande lövverk. Det är därför inte alltid helt lätt att avgöra var en ”naket i det fria”-målning är utförd. Zorns levnadstecknare Gerda Boëthius skriver exempelvis: ”Då det gällde nakna i skog och överhuvudtaget grönska och inlandsnatur, dominerade Gopsmor.” (Gerda Boëthius, Zorn. Etsaren∙Tecknaren∙Målaren∙Skulptören, Stockholm 1949, s 481). Två sidor tidigare kommenterar hon vår målning Dagmar i direkt anslutning till några skärgårdsmotiv (s 479) men hon nämner också att den skära ton som skulle bli vanlig i Zorns måleri ”de närmaste åren” börjar komma fram i Dagmar och att ”färgackord av den arten finns i rikligt mått i Mora.” (s 481). Kanske var Boëthius inte helt säker huruvida vattnet som smeker Dagmars fötter och som så läckert reflekterar hennes skära hud tillhörde Östersjön eller Dalälven. Det oaktat betraktar hon målningen som ”alltigenom förfinad” (s 482) och hon räknar Dagmar bland ”toppunkterna” i Zorns produktion från tiden omkring 1910-11. (s 479).\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eAtt Dagmar mycket tidigt uppmärksammades av konstkunniga personer framgår av en artikel av Erik Wettergren i tidskriften Konst från oktober 1912. Wettergren ansåg att målningen ”med sin bekymmerslösa modellering nästan utan skuggor [är] ett av de friskaste proven på Zorns behärskande av det nakna.” Vidare skrev han att ”Det utströmmar från denna bild av ungdom, sol och saltvatten en frisk lycka, som har något av evig morgon över sig.” (Malmberg 1919, s 119-120).\u003cbr\u003eEfter att Dagmar visats på de stora utställningarna på Liljevalchs och Charlottenborg 1916 blev målningen ännu mer omskriven. För den engelskspråkiga publiken introducerades den 1921 av Karl Asplund. Han placerade motivet i Sandhamn och beskrev det på följande sätt:\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003e”In 1909 and the subsequent years until Zorn’s death long series of similar pictures were painted at Sandhamn. The climax of these is the picture reproduced here with the title of Dagmar, 1911 (Plate XXV). The arrangement strikes us as being a familiar one for centuries back, but how modern and thoroughly characteristic of Zorn is the unconventional view of the subject. The round-limbed little figure crouching by the water, with the cool, rosy colouring, melts beautifully into the landscape. She is the personification of quiet and healthy nature, a Northern and rustic Musidora, to suggest a familiar point of contact with the great English art of the 18th century.” (Asplund 1921, s 54-55).\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eÄven Zorn själv måste ha skattat Dagmar högt med tanke på att han redan året därpå gjorde en etsning efter målningen. Etsningen, som visar motivet spegelvänt, betraktades av Tor Hedberg som ”ett av de senare årens mästerverk” (Hedberg 1924, s 141) och den ingår idag bland annat i grafiksamlingen på Metropolitan Museum of Art i New York. 1926 fick det omtyckta motivet ytterligare spridning genom att Konstbörsen AB gav ut en mapp med 12 motiv efter Zorns etsningar, vilken trycktes i en större upplaga av Bengtssons Lito AB. \u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003e\u003cbr\u003eProveniens\u003cbr\u003eHovjägmästaren och generalkonsuln Helge Ax:son Johnson, Berga slott, Stockholm;\u003cbr\u003eGrosshandlare Bror Holmqvist, Kristianstad (omkr 1942);\u003cbr\u003eNordén Auktioner Stockholm, 23 april 1997, kat nr 146;\u003cbr\u003eJ. E. Safra Collection, USA (inköpt på ovanstående auktion). \u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eUtställd\u003cbr\u003eMalmö, Baltiska utställningen, 1914, kat nr 133;\u003cbr\u003eLiljevalchs konsthall, Stockholm, Invigningsutställningen Larsson, Liljefors, Zorn, 1916, kat nr 83;\u003cbr\u003eCharlottenborg, Köpenhamn, Svenska konstutställningen, nov-dec 1916, kat nr 811;\u003cbr\u003eLiljevalchs konsthall, Stockholm,\u003cem\u003e Anders Zorn. Minnesutställning\u003c\/em\u003e, 1924, kat nr 167.\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eLitteratur\u003cbr\u003eErnst Malmberg, \u003cem\u003eLarsson – Liljefors – Zorn. En återblick\u003c\/em\u003e, Stockholm 1919, omnämnd s 119-120;\u003cbr\u003eKarl Asplund, \u003cem\u003eZorns graverade verk\u003c\/em\u003e, Stockholm 1920, målningen Dagmar omnämnd i biografin, s XXIII, etsningen\u003cem\u003e Dagmar\u003c\/em\u003e från 1912 avbildad på helsida som kat nr 250. Av katalogiseringen framgår att etsningen utförts efter Helge Ax:son Johnsons oljemålning och att etsningen vid tiden för bokens publicering ingick i samlingarna på Nationalmuseum i Stockholm, Zornsamlingarna i Mora, Thorsten Laurins samling, Stockholm samt hos Zorns mecenater Charles Deering och A. Curtis, USA;\u003cbr\u003eKarl Asplund,\u003cem\u003e Anders Zorn, His Life and Work\u003c\/em\u003e, London, 1921, omnämnd på s 54-55 samt avbildad i färg på plansch nr XXV;\u003cbr\u003eTor Hedberg,\u003cem\u003e Anders Zorn 1894-1920\u003c\/em\u003e, Stockholm 1924, omnämnd s 141 samt avbildad i svartvitt, s 136;\u003cbr\u003eChristian Faerber (red), \u003cem\u003eKonst i svenska hem\u003c\/em\u003e, Göteborg 1942, listad samt avbildad i svartvitt under samling nr 671, s 398;\u003cbr\u003eGerda Boëthius, \u003cem\u003eZorn. Etsaren, Tecknaren, Målaren, Skulptören\u003c\/em\u003e, Stockholm 1949, omnämnd på s 489 och 491 samt upptagen i verkförteckningen under år 1911, s 553.\u003cbr\u003e\u003c\/p\u003e","brand":"ANDERS ZORN (1860-1920)","offers":[{"title":"Default Title","offer_id":58578933875020,"sku":"17392","price":0.0,"currency_code":"SEK","in_stock":true}],"thumbnail_url":"\/\/cdn.shopify.com\/s\/files\/1\/0769\/7999\/4956\/files\/17392.jpg?v=1787751700","url":"https:\/\/amellsfineart.com\/products\/morgonstamning-copy","provider":"Åmells Konsthandel AB","version":"1.0","type":"link"}