{"product_id":"morgon-i-hamnen-saltsjobaden-copy","title":"The Picture Book","description":"\u003cp\u003eVid 18 års ålder fick Helene Schjerfbeck möjlighet att resa till Paris, vilket markerade början på den period i hennes liv som hon betraktade som den lyckligaste. Dessförinnan hade hon studerat vid Konstakademien i fyra år och varit elev vid Adolf von Beckers målarskola. Hösten 1880 anlände hon till Paris och började studera vid Académie Colarossi, där hon undervisades av porträttmålaren Gustave Courtois. Hennes sociala och konstnärliga krets omfattade vid denna tid Helena Westermarck, Julia Beck och Per Ekström. Under sommaren vistades hon i Bretagne, där hon målade naturalistiska genremålningar med lokalbefolkningen som modeller. 1887 reste hon till St Ives i England för att måla och stannade där till följande år.\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eFemton år senare, 1902, flyttade Helene Schjerfbeck tillsammans med sin mor till den lilla staden Hyvinge norr om Helsingfors, där de under tjugo år bodde i ett rum och kök. Under årens lopp utvecklade hon sitt modernistiska måleri. Inspirerad av Édouard Manet, Vincent van Gogh, Paul Cézanne, impressionisterna och symbolisterna, som hon studerade i nyutkomna konstböcker, förenklade hon uttrycket och koncentrerade sig på det väsentliga: den mänskliga själens rörelser. Under sina sista år i Hyvinge etablerade Helene Schjerfbeck kontakt med konsthandlaren Gösta Stenman (1888–1947), som kom att inta en viktig roll i hennes liv som vän och mecenat. Eftersom Stenman hade öppnat en filial i Stockholm 1934, Stenmans Konstsalong, organiserade han regelbundet utställningar av Schjerfbecks konst. 1920-talet var, tillsammans med 1880-talet, hennes mest produktiva decennium. Den utställning som Stenman senare organiserade i Stockholm 1937, vilken omfattade den aktuella akvarellen \u003cem\u003eThe Picture Book\u003c\/em\u003e, blev en framgång och markerade hennes genombrott i Sverige. Under sina sista år bodde Helene Schjerfbeck på Saltsjöbadens hotell utanför Stockholm, där hon avled 1946.\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eDet föreliggande verket \u003cem\u003eThe Picture Book\u003c\/em\u003e, utfört 1927, är den andra versionen av en akvarell, gouache och kol på papper som färdigställdes tio år tidigare, sommaren 1917. Det var en vanlig, för att inte säga karakteristisk, metod hos Helene Schjerfbeck att återvända till tidigare motiv under senare år. Modellerna var Katri och Martta, döttrar till den lokale smeden Juho Kustaa Mäkinen och hans hustru Olga, Schjerfbecks grannar i Hyvinge. Fyra år tidigare, 1913, hade Schjerfbeck målat systrarna Mäkinen i målningen \u003cem\u003eSisters\u003c\/em\u003e, som visar en yngre Katri och Martta omfamnande varandra. Flickorna hjälpte Helene Schjerfbeck och hennes mor i hemmet och hämtade deras måltider från restaurangen på stationen. Eftersom systrarna Mäkinen bodde i närheten var det praktiskt att låta dem komma över och sitta modell. Martta och Katris bror, Einari Mäkinen, stod också modell för Schjerfbeck. Marthas lillasyster Katri var konstnärens favoritmodell bland Mäkinen-barnen på grund av sin hjälpsamma natur. Med ett förestående inbördeskrig var tiderna oroliga, med strejker och våld i Finland. De äldre tyckte inte om att gå ut, men lilla Katri trippade glatt över till Schjerfbecks och fick en mark i timmen ”för att se ut som en Guds ängel” (L. Bergström \u0026amp; S. Cedercreutz-Suhonen, Helene Schjerfbeck malleja: modeller: models, 2003, s. 53). Helene Schjerfbecks ursprungliga avsikt var att måla lilla Katri ensam, men när hon såg systrarnas huvuden tätt intill varandra kunde hon inte motstå att måla dem båda. 1917 utförde Schjerfbeck, utöver att färdigställa den första versionen av The Picture Book, två små oljemålningar föreställande huvudet av hennes favoritmodell Katri. Senare, 1938, använde hon 1917 års version av \u003cem\u003eThe Picture Book\u003c\/em\u003e som grund för en litografisk version av kompositionen.\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eSchjerfbecks produktion under 1920- och 30-talen betecknar inte bara höjdpunkten, kulmen på hennes livsverk. Det är som om hon först nu fullt ut hade tagit färgens rike i besittning, som om hon hade upptäckt nya krafter inom sig själv och först nu nått den fulla frigörelsen av sin konstnärliga kreativitet, som kulminerade i den högsta behärskningen av hennes konstnärliga uttrycksmedel. Med denna utgångspunkt underkastar hon också sitt tidigare arbete en omprövning. Gång på gång, under senare delen av 1920-talet, tar hon upp sina gamla verk för en förnyad bearbetning. Anmärkningsvärt är hur hon under dessa omarbetningar, samtidigt som hon bibehöll det yttre bildspråket, motivet, kompositionen, ibland till och med färgskalan, skapade verk med en ny innebörd. Nästan utan undantag har de senare versionerna en friare, mer spontan och ytligt sett mer skissartad karaktär, vilket manifesterar sig i en konstnärlig förnyelseprocess. Den föreliggande versionen av \u003cem\u003eThe Picture Book \u003c\/em\u003efrån 1927 kan således ses som kulmen på Schjerfbecks utvecklande tankar kring en komposition som hon höll kär, långt efter att hon första gången målat flickorna efter levande modell. \u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eProveniens\u003cbr\u003eKonsthandlaren Gösta Stenman (1888–1947), Stockholm;\u003cbr\u003ePrivat svensk samling.\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eUtställd\u003cbr\u003eStenmans konstsalong, Stockholm, \u003cem\u003eHelene Schjerfbeck\u003c\/em\u003e, 1937, kat. nr 52;\u003cbr\u003eStenmans konstsalong, Stockholm, \u003cem\u003eHelene Schjerfbecks U.S.A.-kollektion\u003c\/em\u003e, 1939, kat. nr 65;\u003cbr\u003eStenmans konstsalong, Stockholm, \u003cem\u003eHelen Schjerfbeck reprisutställning\u003c\/em\u003e, 1940, kat. nr 61;\u003cbr\u003eÖstergötlands and Linköpings Stadsmuseum, \u003cem\u003eHelene Schjerfbeck\u003c\/em\u003e, 8–18 feb 1940, kat. nr 45;\u003cbr\u003eSvensk-Franska konstgalleriet, \u003cem\u003eHelene Schjerfbeck\u003c\/em\u003e, 18 maj–8 juni 1941, kat. nr 19;\u003cbr\u003eStenmans konstsalong, Stockholm, \u003cem\u003eHelene Schjerfbeck: Hyllningsutställning\u003c\/em\u003e, 1942, kat. nr 48;\u003cbr\u003eStenmans konstsalong, Stockholm, \u003cem\u003eHelene Schjerfbeck\u003c\/em\u003e, 1944, kat. nr 41;\u003cbr\u003eStenmans konstsalong, Stockholm, \u003cem\u003eHelene Schjerfbeck in memoriam\u003c\/em\u003e, 1946, kat. nr 39;\u003cbr\u003eStenmans konstsalong, Stockholm, \u003cem\u003eHelene Schjerfbeck\u003c\/em\u003e, 1954, kat. nr 42;\u003cbr\u003eStenmans konstsalong, Stockholm, \u003cem\u003eHelene Schjerfbeck\u003c\/em\u003e, 1958, kat. nr 44.\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eLitteratur\u003cbr\u003eGotthard Johansson (red.), \u003cem\u003eHelene Schjerfbecks konst: ett urval målningar, teckningar och litografier\u003c\/em\u003e, Stockholm, 1940, avbildad i svartvitt;\u003cbr\u003eStenmans konstsalong, \u003cem\u003eHelene Schjerfbeck: Hyllningsutställning\u003c\/em\u003e, 1942, kat. nr 48, avbildad i katalogen i svartvitt, pl. 6;\u003cbr\u003eH. Ahtela (pseudonym för Einar Reuter), \u003cem\u003eHelena Schjerfbeck\u003c\/em\u003e, Stockholm, 1953, kat. nr 647, s. 366;\u003cbr\u003eLea Bergström \u0026amp; Sue Cedercreutz-Suhonen, \u003cem\u003eHelene Schjerfbeck malleja: modeller: models\u003c\/em\u003e, Helsingfors, 2003, s. 53;\u003cbr\u003eLeena Ahtola-Moorhouse (red.), \u003cem\u003eHelene Schjerfbeck 150 år\u003c\/em\u003e, Helsingfors, 2012, avbildad i färg och upptagen som kat. nr 503, s. 263.\u003cbr\u003e\u003c\/p\u003e","brand":"HELENE SCHJERFBECK (1862-1946)","offers":[{"title":"Default Title","offer_id":58590985388364,"sku":"16982","price":0.0,"currency_code":"SEK","in_stock":true}],"thumbnail_url":"\/\/cdn.shopify.com\/s\/files\/1\/0769\/7999\/4956\/files\/16982_fcbbb53f-6cde-4ff3-93a9-5f15b8c92b77.jpg?v=1788275050","url":"https:\/\/amellsfineart.com\/products\/morgon-i-hamnen-saltsjobaden-copy","provider":"Åmells Konsthandel AB","version":"1.0","type":"link"}