{"product_id":"martina-med-matkorgen-studie-till-frukost-i-det-grona","title":"Martina med matkorgen (studie till Frukost i det gröna)","description":"\u003cp\u003eDen 193 x 408 cm stora oljemålningen\u003cem\u003e Frukost i det gröna\u003c\/em\u003e, som Carl Larsson arbetade med åren 1910-13 och som sedan 1946 tillhör Norrköpings konstmuseum, är ett av konstnärens mest kända monumentalverk. Som brukligt är vid större och mer komplicerade kompositioner föregicks den av en stor mängd studier och förarbeten i olika material, varav \u003cem\u003eMartina med matkorgen\u003c\/em\u003e är ett. Andra exempel på förarbeten och delmotiv från\u003cem\u003e Frukost i det gröna\u003c\/em\u003e är \u003cem\u003eBjörkstammar\u003c\/em\u003e, \u003cem\u003eLisbeth vid björken \u003c\/em\u003eoch lille \u003cem\u003eEsbjörn\u003c\/em\u003e, som sitter i gräset och lyssnar på spelmannen. Dessa tre har tidigare sålts genom Åmells. \u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003e\u003cem\u003eMartina med matkorgen \u003c\/em\u003eär inte fullt lika utarbetad i alla detaljer som de just nämnda andra delmotiven, men den är onekligen ett av de mest charmfulla förarbetena till \u003cem\u003eFrukost i det gröna\u003c\/em\u003e. Här ser vi den då 24-åriga fröken Martina, familjen Larssons älskade husjungfru, hukandes över en matkorg ur vilken hon just är i färd med att plocka fram några brödkakor. Framför henne på marken står en trave blåvita porslinstallrikar och ytterligare en korg som ser ut att innehålla bullar. Bakom Martina syns en tudelad björkstam samt de svaga strecken av ett rutnätsmönster i blyerts, som konstnären använt som stöd för kompositionen. Inne bland strecken lösgör sig konturerna av ett långbord, på vars yta man tydligt kan urskilja några av de godsaker som dukats upp: en skinka, en smörbytta och en bunke med okänt innehåll, kanske är det filmjölk eller någon liknande sommarlätt anrättning. Studien överensstämmer i stor utsträckning med det motsvarande delmotivet i den fullskaliga kompositionen, där Martina är placerad i målningens högra tredjedel. De mest pregnanta skillnaderna är att i monumentalmålningen står en röd stol precis bakom Martinas rygg och vid hennes fötter sitter en svartvit liten hund. Dessa två detaljer saknas helt i vår studie.\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eKonsthistorikern Ulwa Neergaard har i sin stora monografi om Carl Larsson utförligt beskrivit \u003cem\u003eFrukost i det gröna \u003c\/em\u003eoch omständigheterna kring dess tillblivelse. Hon berättar bland annat att motivet är hämtat vid Bullerholmen i Sundbornsån, dit det avbildade sällskapet hade rott från Lilla Hyttnäs för att där duka upp en festlig sommarfrukost. Enligt Neergaards beskrivning syns gården på andra sidan ån i målningens övre vänstra hörn. Där väntar Carl och Karin fortfarande på att bli hämtade, medan barnen Suzanne, Pontus, Lisbeth och Esbjörn i likhet med Martina och några andra medhjälpare åkt i förväg med allt pick och pack. I bakgrunden dukas och fixas det för fullt medan en kulla och en speleman underhåller med sina instrument. Neergaard förtäljer också att kompositionen ändrades något under arbetets gång. Bland annat målades de röda stolarna och den lilla hunden dit först någon gång efter 1911, vilket förklarar varför dessa saknas i vår studie.\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003e\u003cem\u003eMartina med matkorgen \u003c\/em\u003ehar fram till helt nyligen (2024) tillhört Martinas familj. Hon fick den ursprungligen i gåva av konstnären, som ett bevis på hans stora uppskattning av henne. Martina tillhörde det Larssonska hushållets verkliga trotjänare. Hon följde familjen överallt där hon behövdes, även till Stockholm och skolhushållet i Falun, och i likhet med gårdens övriga tjänstefolk stod hon flera gånger modell för Carl. Två mycket kända och älskade verk är \u003cem\u003eMartina med frukostbrickan\u003c\/em\u003e (1904), som under många år var reproducerad som omslagsbild till \u003cem\u003eHemmets kokbok\u003c\/em\u003e, och \u003cem\u003eNu är det jul igen\u003c\/em\u003e (1907), där Martina stannar upp ett ögonblick i sina bestyr och blickar ömt mot lille Esbjörn, som fascinerat står och beundrar den smyckade julgranen.\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eCarl Larsson har också vid flera tillfällen skriftligen kommenterat Martina. I sin bok \u003cem\u003eSpararfvet – mitt lilla lantbruk\u003c\/em\u003e som utkom 1906 berättar han till exempel hur julen firades på Lilla Hyttnäs 1904. Larsson skrev: \u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003e”… som just allt är klaradt i köket, komma de tre tjänsteflickorna, Anna, Tilda och Martina in, liknande tre Nürnbergerdockor, så precisa och utpyntade, nystärkta och strukna äro de, de friska, glada, duktiga, hederliga töserna!” (källa: Neergaard 1999, s 394 alt Carl Larsson \u003cem\u003eSpadarvet – mitt lilla lantbruk\u003c\/em\u003e, Stockholm 1919, s 70-71).\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eAtt Carl Larssons stora uppskattning av sitt tjänstefolk var ömsesidig finns det också goda belägg för. I en intervju för \u003cem\u003eArbetarbladet\u003c\/em\u003e, publicerad den 23 december 1965, redogjorde den då 79-åriga Martina för hur hon kom i kontakt med konstnärsfamiljen: \u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003e” – Jag hade en väninna som hette Anna Arnbom, som var tjänsteflicka hos familjen Larsson. En dag i februari tog hon med mig dit. Jag blev kvar där i femton långa år. Det rådde en ljus och glad stämning i Sundbornshemmet. Jag kände mig hemma redan från första stunden.”\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eCarl Larssons idylliska skildringar av tillvaron i och kring Lilla Hyttnäs i Sundborn hör till de mest uppskattade och efterfrågade motiven i hans rika repertoar. Genom hans egna publikationer, exempelvis \u003cem\u003eEtt hem \u003c\/em\u003eoch \u003cem\u003eÅt solsidan\u003c\/em\u003e, fick hans syn på det ideala familjelivet på landet stor spridning både i Sverige och utomlands redan i hans egen samtid. I praktiken blev han så starkt förknippad med denna specifika genre att ingen riktigt vågade konkurrera med honom på det området. Resultatet blev att Carl Larsson idag kan sägas ha utvecklat en egen stil, som omfattar mycket mer än enbart teknik och linjeföring och som är helt unik för honom. \u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eProveniens\u003cbr\u003eFru Martina Westergren (född Anna Martina Eriksson, 1886-1967), erhållen i gåva av konstnären;\u003cbr\u003edärefter i arv inom familjen.\u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eLitteratur\u003cbr\u003eUlwa Neergaard,\u003cem\u003e Carl Larsson – signerat med pensel och penna\u003c\/em\u003e, Stockholm 1999 avbildad i färg i del I, s 462, samt listad och kommenterad under år 1910 i verkförteckningen (del II, s 131) som kat nr 1397. \u003cbr\u003eJämför även\u003cem\u003e Frukost i det gröna,\u003c\/em\u003e avbildad i färg i del I, s 466, samt utförligt beskriven både i huvudtexten (del I s 462 ff) och i verkförteckningen (del II, s 129, kat nr 1383). \u003c\/p\u003e\n\u003cp\u003eÖvrigt\u003cbr\u003eMed målningen följer två tidningsartiklar från 1965 samt elva originaldokument med koppling till verket och dess förste ägare. För närmare information om dessa, vänligen kontakta Åmells.\u003cbr\u003e\u003c\/p\u003e","brand":"CARL LARSSON (1853-1919)","offers":[{"title":"Default Title","offer_id":57515999953228,"sku":"17722","price":0.0,"currency_code":"SEK","in_stock":true}],"thumbnail_url":"\/\/cdn.shopify.com\/s\/files\/1\/0769\/7999\/4956\/files\/17722.jpg?v=1778509141","url":"https:\/\/amellsfineart.com\/products\/martina-med-matkorgen-studie-till-frukost-i-det-grona","provider":"Åmells Konsthandel AB","version":"1.0","type":"link"}